Frederik Julius Billeskov Jansen, född den 30 september 1907 i Hvidbjerg i Thy, död den 21 juni 2002 i Köpenhamn, känd som Billeskov, var en dansk litteraturhistoriker och författare.

Billeskov tog studentexamen i Herlufsholm 1926, och studerade därefter danska och franska vid Köpenhamns universitet 1926–1932. Han blev 1938 lektor i danska språket vid Sorbonne i Paris, och skrev då sitt stora arbete Holberg som epigrammatiker og essayist I–II (1938–1939). Han var senare professor i dansk litteratur vid Köpenhamns universitet åren 1946–1977.

Billeskov var en av de främsta nordiska företrädarna för den riktning inom modern litteraturvetenskap som sätter textanalysen i centrum, där man undersöker de poetiska motiven och den poetiska teknikens historia, i motsats till den biografiskt betonade litteraturforskningen.

Metoden för denna forskning redovisade han i Poetik I–II (1941–1945) och tillämpade i det stora översiktsverket Danmarks digtekunst I–III (1944–1958). Han medverkade även i Dansk litteraturhistorie 1–4 (1964–1966) och i Verdens Litteraturhistorie 1–12 (1971–1974), för vilken han också var huvudredaktör (den kom även ut i en svensk upplaga kallad Litteraturens världshistoria).

• 1936 – Köpenhamns universitets guldmedalj (allmän litteraturvetenskap)
• 1948 – Selskabet for de skiønne og nyttige Videnskabers pris
• 1958 – Holberg-medaljen
• 1967 – Ledamot av Det Danske Akademi
• 1968 – Kommendör av Dannebrogsorden
• 1969 – G.E.C. Gads Fonds hederspris
• 1972 – Dansk Forfatterforenings H.C. Andersen Legat
• 1979 – Krebs' Skoles pris
• 1979 – Hedersdoktor vid Lunds universitet
• 1981 – Hedersdoktor vid Universitetet i Oslo
• 1984 – Einar Hansens Forskningsfond, Malmö
• 1984 – Invald som utländsk ledamot av svenska Kungliga Vetenskapsakademin
• 1989 – Ingenio et arti-medaljen
• 1991 – Det Treschowske Fonds Legat
• 1992 – Georg Brandes-priset

• Bra Böckers lexikon, 1973

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, tidigare version.