Fredrik Malm engagerade sig politiskt för Ja-sidan vid folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap 1994. Åren 1997–1999 var han distriktsordförande för Liberala ungdomsförbundet i Storstockholm. Vid förbundets kongress 1999 valdes han in i dess presidium på riksnivå och han var förbundsordförande 2002–2006. Han var ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 2002–2006 och han är sedan 2006 riksdagsledamot.
År 2010 blev han Folkpartiets utrikespolitiska talesperson.[9] Efter att Birgitta Ohlsson innehaft denna position 2014–2018 blev Malm åter utrikespolitisk talesperson för Liberalerna den 15 februari 2018.[10] Den 1 september 2021 meddelades att han istället fått rollen skolpolitisk talesperson och valdes till vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.[11]
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Fredrik Malm tillsammans med Gunnar Hökmark återupptagit Måndagsrörelsens manifestationer, denna gång till stöd för Ukraina.
Fredrik Malm var tidigare gift och har två söner med Gulan Avci.
Utrikespolitiskt engagemang
Fredrik Malm är en stark förespråkare för Ukrainas sak i kriget mot Ryssland. Malm besökte Kiev för att visa stöd för Ukraina redan 2014 efter Maidanprotesterna.[12] Tillsammans med den tidigare moderata europaparlamentarikern Gunnar Hökmark och en grupp frivilliga volontärer återstartade Malm Måndagsrörelsen, vilken ursprungligen arrangerade manifestationer på Norrmalmstorg i Stockholm till stöd för balternas självständighet från Sovjetunionen. Den första måndagsrörelsen var verksam från mars1990 till september1991 då de baltiska sovjetrepublikerna blev självständiga.
Måndagsrörelsen samlar varje måndag kl.12.00 hundratals åhörare på Norrmalmstorg i Stockholm. Bland talarna märks ministrar, partiledare, riksdagsledamöter, svenska och utländska diplomater, kulturpersonligheter, företrädare för Ukraina och frivilligorganisationer.
Fredrik Malm har deltagit i olika evenemang kring det armeniska folkmordet.[16] Han har kritiserat den svenske utrikesministern Carl Bildt för att undvika ett ställningstagande till folkmordsbegreppet i detta sammanhang,[17] med argumentet att de europeiska länderna på så sätt bidrar till att ett turkiskt erkännande förskjuts.[18] Malm valde dock själv att utebli när riksdagen 2010 på oppositionens initiativ med liten marginal röstade för ett erkännande av folkmordet.
Den 27 april 2011 tilldelades Fredrik Malm och riksdagsledamoten Annelie Enochson (KD) armeniska parlamentets hedersmedalj (Medal of Honour) för sina insatser i humanismens och mänsklighetens tjänst[19] av Armeniens dåvarande president Serzj Sargsian.
Boken "Naftasyndikat"
Malm gav 2020 ut boken Naftasyndikat - berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige (Carlsson bokförlag 2020). Boken handlar om Malms morfars far Einar Kruse, som var aktiv på högsta nivå i Sveriges kommunistiska parti från 1920-talet ända fram till slutet av 1950-talet och ansvarig för partiets ekonomi under flera decennier. Boken belyser det nära samarbetet mellan SKP och Sovjetunionen, och hur Sverige till skillnad från många andra länder sålde vidare tillgångar som Bolsjevikerna exproprierat i Ryssland efter oktoberrevolutionen.
Einar Kruse blev 1929 direktör för aktiebolaget Naftasyndikat som bedrev försäljning av rysk olja.[20] Bolaget verkade fram till 1937 och gav enligt Malms bok ekonomiskt stöd till den svenska kommunistiska rörelsen, men bolaget agerade också täckmantel åt spionverksamhet i Sverige. Bolaget såldes 1937 till en grupp holländska entreprenörer knutna till det amerikanska oljebolaget Gulf. Kruse blev därefter ekonomidirektör i SKP fram till sin pensionering 1958.[21]
Politiska ställningstaganden
Fredrik Malm har genom åren utmärkt sig som en frispråkig debattör och ibland tagit ställning i kontroversiella frågor.
Han var tidigt kritisk till radikal politisk islam. I augusti 2003 avslöjade Malm i Dagens Nyheter att Yusuf al-Qaradawi hållit ett tal i moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm och där uppmanat till självmordsattentat mot civila israeler.[22] Två år senare kritiserade han en seminarieserie Socialdemokraterna arrangerade tillsammans med Sveriges muslimska råd då en av talarna hade kopplingar till terrorstämplade Hamas.
Malm har sedan 2011 motionerat till riksdagen om att kriminalisera Eritreas skatteindrivning i Sverige, den så kallade "tvåprocentsskatten" som riktar sig mot eritreaner i Sverige.[23]
Under åren som ordförande i Liberala ungdomsförbundet argumenterade Malm för en generös invandringspolitik i Sverige. Efter flyktingkrisen 2015 har han gradvis reviderat den ståndpunkten och förespråkar idag en betydligt mer restriktiv migrationspolitik. Han har beskrivit denna förändring i intervjuer.[24] Malm har också kritiserat kristna samfund för att i stor skala genomföra konversioner av personer sent i asylprocessen, vilket enligt Malm handlar om att personerna lättare ska få uppehållstillstånd fast religionsbytet i många fall inte är genuin.[25] Malms artikel om dopen av asylsökande ledde till kritik från religiösa företrädare och omfattande debatt.[26][27] Malm har också kritiserat Salwan Momika för att genom sina koranbränningar skapa en hotbild mot sig själv och därmed ett skyddsskäl i Sverige som tidigare saknades.[28]
Utmärkelser
Fredrik Malm fick 2011 armeniska parlamentets hedersmedalj för sina insatser i "humanismens och mänsklighetens tjänst".[29][30]
Riksdagsuppdrag 2022-2026
Fredrik Malms uppdrag i Sveriges riksdag är för mandatperioden 2022–2026[7]:
Malm, Fredrik (2020). Naftasyndikat: berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige. Stockholm: Carlssons. Librisdp44rptjbh50wv2m. ISBN 9789189063051
Referenser
^Malm var statsrådsersättare för Jan Björklund under perioden 6 oktober 2006–1 mars 2009 och från och med 3 september 2009. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2006/07:7 (§ 3), 2008/09:77 (§ 3) och 2008/09:140 (§ 2).
^Malm var statsrådsersättare för Birgitta Ohlsson under perioden 4 oktober 2010–14 februari 2013 och från och med 15 augusti 2013. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2010/11:1 (§ 3), 2012/13:56 (§ 8) och 2012/13:132 (§ 1).
^ [ab] Malm var invald i Sveriges riksdag för Stockholms kommuns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2; ersättare), 2010/11:1 (§ 2; ersättare), 2014/15:1 (§ 2) respektive 2018/19:1 (§ 2).
^ [ab] Malm är invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag för Stockholms läns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2).
