Getrams, Polygonatum odoratum (Mill., Druce), är en mångformig ört i familjen sparrisväxter (Asparagaceae). Den kan är även känd som konung Salomos sigill[1] och kung Salomos sigill[2].
Beskrivning
Getrams är en flerårig ört. Blommorna är vita med långsmala klockor som hänger ned från stammen, ofta i par, särskilt nedtill på stammen. Blommornas längd är upp till 2 cm.
Bären är blåsvarta och giftiga[3]. De liknar blåbär, och lockar till förtäring. Getramsbär Förtäring ger huvudvärk, ont i magen, illamående och diarré.
Getrams förekommer i naturen i Europa och Asien.
I Sverige finns getrams i Götaland, Svealand, mitten av Skåne och längs Norrlands kust. Den saknas i fjällen.
I Norge förekommer arten upp till 1 200 m ö.h.
Utbredningskartor
Berghällar, torrbackar, steniga småskogar.
Användning
- Den torkade jordstammen kan användas vid bakning av nödbröd.
- Inom folkmedicinen har beredningar av jordstammen använts för mjukgörning.
Polygonatum betyder med många hörn och syftar på den kantiga stjälken.
Artepitetet odoratum anges i Den virtuella floran missvisande betyda välluktande, av latin odor. Emellertid kan odor betyda såväl vällukt som stank.[4] Odoratum skall således rätteligen tolkas som stinkande, vilket passar väl för getramsblommans ganska fräna lukt.
Ordledet get i växtens namn syftar på en getabocks dåliga lukt. Samma sak gäller bygdemålnamnet bockablad och liknande.
Namn |
Trakt |
Referens |
Kommentar
|
Bockblad |
|
|
Detta namn används även för vattenklöver
|
Kantkonvalj |
|
[5]
|
I början av 1800-talet var det svenska namnet Kantig Konvall
|
Kopattar |
|
|
Detta namn används även för klockljung
|
Salomos sigill |
|
[6]
|
Syftar på de bokstavsliknande tecknen på jordstammen (rotstocken) som förr i tiden liknades vid de magiska figurerna på Salomos sigillring
|
Vitrot |
|
|
|
Synonymer
- Polygonatum odoratum
var. maximowiczii (F.Schmidt) Koidzumi
- Polygonatum odoratum var. pluriflorum (Miquel) Ohwi
- Polygonatum odoratum var. quelpaertense (Ohwi) Hara
- Polygonatum odoratum var. thunbergii (C.Morren & Decne.) Hara
- Polygonatum officinale All.
- Polygonatum officinale var. japonicum (C.Morren & Decne.) Maximovicz
- Polygonatum officinale var. japonicum (C.Morren & Decne.) Miquel
- Polygonatum officinale var. maximowiczii (F.Schmidt) Maximovicz
- Polygonatum officinale var. papillosum Franchet
- Polygonatum officinale var. pluriflora Miquel
- Polygonatum officinale var. pluriflorum Miquel
- Polygonatum officinale var. robustum Korshinsky
- Polygonatum planifilum Kitagawa & Hir. Takahashi
- Polygonatum polygonatum (L.) Voss nom. illeg.
- Polygonatum polygonatum Jiraselk ex J.H.Schult.
- Polygonatum pruinosum Boiss.
- Polygonatum quelpaertense Ohwi
- Polygonatum robustum (Korshinsky) Nakai
- Polygonatum simizui Kitagawa
- Polygonatum thunbergii C.Morren & Decne.
- Polygonatum thunbergii var. maximowiczii (F.Schmidt) Nakai
- Polygonatum uniflorum Gilib.
- Polygonatum uniflorum Jaume St.-Hil.
- Polygonatum vulgare Desf.
Bilder
Källor
- ^ ”getrams - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/getrams. Läst 28 juni 2020.
- ^ ”Den virtuella floran: Polygonatum multiflorum (L.) All. - Storrams”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/convallaria/polyg/polymul.html. Läst 28 juni 2020.
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 83. ISBN 91-20-04445-3
- ^ Christian Cavallin: Latinskt skol-lexikon, Beijers Bokförlagsaktiebolag, Stockholm 1910, sida O/66
- ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
- ^ Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, Uppslagsord Salomon, Lund 1922. Tillgänglig på runeberg.org
Externa länkar