Takenoshin (Takenosin) Nakai, född 27 november 1882 i Gifu[3] eller Yamaguchi[4], död 6 december 1952 (dödsorsak hjärnblödning), var en japansk botaniker. Han var främst intresserad av Pteridophytes, Bryophytes alger och fröväxter.[5]
Takenoshin Nakais far var Seitarô Hori.
Auktorsnamnet Nakai kan användas för Takenoshin Nakai i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.[7]
Bibliografi
Nakai var enastående produktiv. Sammanlagt skrev han över 500 botaniska uppsatser. Han beskrev 4 732 arter [8] från Indonesien, Japan, Kina och Korea
- 1909–1911 Flora Koreana, i två band, band 1 utgavs 1909, och band 2 1911.
- 1915–1939 Flora Sylvatica Koreana, 22 häften om 1 839 sidor med 569 illustrationer
- 1935–1942 Iconographia Plantarum Asiae-Orientalis (ofullbordad)
- 1938–1951 Flora Japonica, medförfattare Masaji Honda (ofullbordad)
- Monografier om släktena Aconitum, Arisaema, Camelia, Euonymus, Lespedeza, Viola [6]
- Nakais sista arbete var Synoptical Sketch of Korean Flora, omfattande 3 176 arter + 841 varianter + 174 former
Internationell verksamhet [9]
- 1918–1919 Exkursioner till Korea för insamling av växter
- 1919 Växtinsamling i västra Java kring Batavia (nutida namn Jakarta) och Gunung Gede, som nu har blivit nationalpark och ett omtyckt utflyktsomräde. (Gunung betyder berg, och avser den vulkan som ligger i nationalparken.)
- 1923 - 1925 Besök i botaniska institutioner i många europeiska länder, däribland även Sverige. Som den expert han var kunde han vid flera av sina besök tillrättalägga en del misstag i dessa institutioners samlingar.
- 1925 Korresponderande ledamot i Muséum nationel d'histoire naturelle i Paris och i Sociëtë botanique de Genève
- 1926 Medlem International Committee of Botanical Nomenklature vid International Botanic Congress, som ägde rum i Ithaka, Grekland
- 1930 Delegat vid General Committee of Botanical Nomenklature
- 1933 Deltog i First Scientific Expedition to Manchukuo
- 1939 Anlitad av Committee of the Council for Investigation of Historical Monuments, Beautiful Sceneries and National Monuments
- 1941 Ledamot i National Research Council of Japan
- 1942 Rådgivare vid Research Institute for National Resources
- 1947 och intill sin död, föreståndare för National Science Museum i Tokyo
- 1950 Deltog i 7th International Botanical Congress i Stockholm som hedersordförande samt som representant för japanska botaniker i Committee of Botanical Nomenklature
- 1952 Ledde han i juli trots sin höga ålder en vetenskaplig expedition till ön Yakushima
Referenser
Hiroshi Hara: Minnesord (på engelska) [2] Där finns även ett porträtt av Takenoshin Nakai.
Noter
Se även
Trädgården i Bogor Många länkar till bilder från parken samt en lång artikel om trädgårdens historia.<
Av speciellt svenskt intresse är Astrid Avenue i parken till minne av svenska prinsessan Astrid som tillsammans med sin nygifte man, sedermera kung Leopold III av Belgien, besökte parken 1928 på sin bröllopsresa.