Gorski kotar

	Bergsdistriktet
	Gorski kotar
	Region i Kroatien
Land	Kroatien
Län	Del av Primorje-Gorski kotars län
Största ort	Delnice
Folkmängd	22 959 (2011)
Tidszon	medeleuropeisk tid (UTC+1)
Geonames	3214579
	Gorski kotar Gorski kotar

Lokvesjön och berget Risnjak i bakgrunden.

Gorski kotar (sv. Bergsdistriktet) är ett bergigt område i nordvästra Kroatien. Området hör administrativt till Primorje-Gorski kotars län. Det ligger nordöst om hamnstaden Rijeka vid Adriatiska havet och sträcker sig upp mot den kroatisk-slovenska gränsen. Regionens huvudort är Delnice.

Gorski kotar är ett naturskönt område och kallas av denna anledning ibland för Kroatiens gröna lungor. Utöver skidsport vintertid erbjuder området vandringsleder, ridsport och bergsklättring. Nationalparken Risnjak samt skidområdena Bjelolasica och Platak ligger i Gorski kotar.

Orter och befolkning

Sedan andra världskrigets slut 1945 har området kontinuerligt avfolkats vilket har lämnat vissa tidigare bosättningar obebodda. Följande orter och kommuner ligger i Gorski kotar. Invånarantalen är från folkräkningen 2011.^[1]

Brod Moravice, 865 invånare
Čabar, 3 811 invånare
Delnice, 5 921 invånare
Fužine, 1 595 invånare
Lokve, 1 047 invånare
Mrkopalj, 1 208 invånare
Ravna Gora, 2 439 invånare
Skrad, 1 054 invånare
Vrbovsko, 5 019 invånare

Transporter och kommunikationer

Vägar

Motorvägen A1 och A6 förbinder huvudstaden Zagreb och Rijeka och går genom området.

Se även

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gorski kotar.
Bilder & media

Referenser

Fotnoter

^ [a b] ”Census of Population, Households and Dwellings 2011, First Results by Settlements” (på engelska och kroatiska) ( PDF). Kroatiska statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819030849/http://www.dzs.hr/Hrv_Eng/publication/2011/SI-1441.pdf. Läst 2 november 2013.

[dzs-1] [a b] ”Census of Population, Households and Dwellings 2011, First Results by Settlements” (på engelska och kroatiska) ( PDF). Kroatiska statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819030849/http://www.dzs.hr/Hrv_Eng/publication/2011/SI-1441.pdf. Läst 2 november 2013.

[1]