Heymanska villan
Villa
Heymanska villan sedd från Vasagatan.
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Kommun	Göteborgs kommun
Ort	Vasastaden 9:9, Göteborg
Adress	Vasagatan 16 - Viktoriagatan 9
Koordinater	57°41′53.45″N 11°57′54.78″Ö / 57.6981806°N 11.9652167°Ö / 57.6981806; 11.9652167
Kulturmärkning
Byggnadsminne	18 september 2014
- Referens nr.	21320000029827, RAÄ.
Arkitekt	Adrian C. Peterson
Ägare	Axson Förvaltning KB
Färdigställande	1876
Arkitektonisk stil	Nyrenässans
Byggnadsmaterial	Sten, puts

Heymanska villan är ett bostadshus i hörnet av Vasagatan 16 - Viktoriagatan 9 i kvarteret Apeln i Göteborg.^[1] Villan är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan den 18 september 2014.^[2]

Villan uppfördes 1874–76 för grosshandlaren och kommunalpolitikern Gabriel Heyman,^[3] efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson. Senare ägare till huset har varit Emil Nilsson, Göteborgs tekniska institut och Röda Korset. Nuvarande ägare är Axson Förvaltning KB.

Byggnaden var Petersons första betydande arbete i Göteborg och ett av de första stenhusen som byggdes när staden började expandera utanför Vallgraven. Huset uppfördes som ett av de tidigaste stenhusen på Hasselbladska ängen, men blev sedan en integrerad del av kvarteret Apeln i Vasastaden. Arkitekten skulle senare komma att uppföra många fler byggnader i Göteborg. Huset har ett stort kulturhistoriskt värde och klassificeras vara av riksintresse.^[4][5]

Byggnaden är i två våningar med ett brant tak och den starkt skulpturala arkitekturen med kolonner, lister, friser, urnor och figurer har utförts i en ljus puts enligt 1870-talets inriktning. Inramningen av huvudentrén mot Vasagatan består av två fristående kolonner med skulpturer. Flera byggnader i kvarteret Apeln och längs Viktoriagatan, kom att utformas av Peterson, samtliga med nyrenässansens formspråk.

Inuti byggnaden finns frisen Baldersbränna, som räknas som skulptören Alexander Carlssons huvudverk. Den är utförd i Rom år 1877.^[6] Frisens många figurer visar Balders likfärd och den nordiska gudasagans huvudpersoner.^[7]

• Heymanska villan, karta från Lantmäteriet. Läst 10 juni 2015.
• Heymanska villan, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet. Läst 10 juni 2015.
• Heymanska villan.
• Länsstyrelsen i Västra Götaland: Historia för framtiden, s. 58.

• Caldenby, Claes; Linde Bjur Gunilla, Ohlsson Sven-Olof, Engström Krister (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Stockholm: Arkitektur i samarbete med Göteborgs stadsbyggnadskontor och Formas. Libris 10203533. ISBN 91-86050-67-2 , s. 76.
• Fahl Magnus, red (1963). Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962. 2, Biografisk matrikel. Göteborg. Libris 42143 , s. 95.
• Hammarskiöld, Hans; Linde Bjur Gunilla, Lärn Viveca (1996). Fasader i Göteborg: hus från industrialismens genombrott till sekelskiftet. Stockholm: Gedin. Libris 7677346. ISBN 91-7964-195-4 , s. 53-54.
• Nordensvan, Georg (1928). Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. 2, Från Karl XV till sekelslutet. Stockholm: Bonnier. Libris 462819 , s. 200-02.
• Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue: intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4 , s. 20.
• Persson, Jörgen; Rising Anders (2000). Göteborg bakom fasaderna ([Ny utg.]). [Stockholm]: [ARCAB]. Libris 7454553. ISBN 91-630-9227-1 , s. 99.

• Wikimedia Commons har media som rör Heymanska villan.
  Bilder & media
• Heymanska villan, karta från Lantmäteriet.