Karin Wiborn
Karin Wiborn, kyrkoledare Equmeniakyrkan
Född	Karin Sköld 12 december 1960 (64 år) Matfors,  Sverige
Yrke/uppdrag	kyrkoledare, pastor
Känd för	Kyrkoledare Equmeniakyrkan Generalsekreterare Sveriges kristna råd Missionsföreståndare Svenska Baptistsamfundet

Karin Helena Wiborn, född Sköld 12 december 1960 i Matfors^[1], är en svensk teolog,^{[källa behövs]} pastor och kyrkoledare i Equmeniakyrkan.^[2]

Karin Wiborn är utbildad pastor inom Svenska Baptistsamfundet, vid dåvarande Betelseminariet (som sedan blev en del av Enskilda högskolan Stockholm). Hon har bland annat arbetat som pastor och föreståndare i Centrumkyrkan i Farsta. I svensk kristenhet är hon bland annat känd för sitt arbete inom ekumenik och samverkan mellan olika kristna samfund i Sverige.

Mellan 2003 fram till 2011 var hon missionsföreståndare i Svenska Baptistsamfundet, fram till dess att samfundet gick samman med Svenska Missionskyrkan och Metodistkyrkan i Sverige för att bilda det nya frikyrkosamfundet Equmeniakyrkan.^[3] Wiborn var en av de tre företrädare från bildarsamfunden som arbetade med bildandet av Equmeniakyrkan.

Därefter var Wiborn generalsekreterare för Sveriges kristna råd 2012–2020.^[3][4] Hon återvände till samfundet 2021 då hon valdes till biträdande kyrkoledare,^[3] en post hon innehade fram tills hon valdes till kyrkoledare vid kyrkokonferensen 2024.

Under hennes ledarskap i Sveriges kristna råd arbetade hon mycket med att skapa dialog mellan kyrkliga ledare och samhällets beslutsfattare. Hennes arbete präglades av en strävan efter att föra kyrkorna samman i tro och handling samt att ge trossamfunden en gemensam röst i viktiga samhällsfrågor.^{[källa behövs]} Wiborn har också predikat under gudstjänsten i Storkyrkan under Riksmötets öppnande år 2004^[5].

Karin Wiborn har under sin karriär mottagit flera utmärkelser för sitt arbete inom kyrkligt samarbete och ledarskap. År 2006 tilldelades hon Arbetsgivaralliansens ledarstipendium^[6]. År 2022 fick hon S:t Eriks plaketten av dåvarande ärkebiskop Antje Jackelén^[7]. Motiveringen lyfte fram hennes insatser som generalsekreterare för Sveriges kristna råd, där hon genom att bygga förtroende mellan olika kyrkofamiljer och främja goda relationer mellan ledare bidragit till att trossamfunden i viktiga frågor kunnat tala med en enad röst, vilket fått genomslag både inom kyrkan och i samhället.