Lunds domkyrkoförsamling

	Lunds domkyrkoförsamling; Församling
	Lunds domkyrka
Land	Sverige
Kommun	Lunds kommun
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Lunds stift
Pastorat	Lunds pastorat
Bildad	medeltiden
Utbrutet	Lunds Allhelgonaförsamling (1962); Helgeands församling (1992)
Införlivat	Lunds landsförsamling (1944)
Medlemmar	8 262 (56 %) (2019-12-31)
Folkmängd	14 775 (2019-12-31)
Upphov till	Lunds domkyrkodistrikt
Karta
	Lunds domkyrkoförsamlings läge ; i Skåne län. Lunds domkyrkoförsamlings läge ; i Skåne län.
Koordinat	55°42′14″N 13°11′39″Ö / 55.70397°N 13.19405°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod	128101
Pastoratskod	070101
Kyrkoarkiv	SE/LLA/13254 (1504–1999)
Webbplats	Församlingens webbplats
	Redigera Wikidata

Lunds domkyrkoförsamling är en församling i Lunds kontrakt i Lunds stift. Församlingen ligger i Lunds kommun i Skåne län och ingår i Lunds pastorat.

Församlingens område omfattar centrala Lund.

Administrativ historik

Församlingen har medeltida ursprung. Namnet var före 1944 Lunds stadsförsamling. Före 1536 var församlingen en mindre församling, som utnyttjade domkyrkans krypta, Kraftskyrkan. År 1536 införlivades Heligkorskyrkan, Sankta Maria magle, Sankta Maria minor, Sankt Andreas, Sankt Botulf, Sankt Clemens, Sankt Drotten, Sankt Godehard, Sankt Jacob, Sankt Mikael, Sankt Måns, Sankt Mårten, Sankt Nikolaus, Sankt Olof, Sankt Paul, Sankt Peter, Sankt Peter lille, Sankt Stefan och Sankt Thomas.

Gränsförändringar och områdesöverföringar:

Den 1 januari 1944 (enligt beslut den 27 november 1942) införlivades 12,67 km² (varav 12,61 km² land) av Lunds landsförsamling. De resterande 0,23 km² (varav allt land) av landsförsamlingen överfördes samtidigt till Hardeberga församling.^[5]
Den 1 januari 1946 (enligt beslut den 6 april 1945) överfördes ett obebott område omfattande 0,17 km² (varav allt land) från domkyrkoförsamlingen till S:t Peters klosters församling. Ett område omfattande 0,12 km² (varav allt land) och med 41 invånare överfördes samtidigt i motsatt riktning - från S:t Peters klosters församling till domkyrkoförsamlingen.^[5]^[6]
Den 1 januari 1961 införlivades ett område (Hunnerup inom S:t Lars sjukhus) med 92 invånare och omfattande en areal av 0,62 km² (varav allt land) från Knästorps församling.^[7]
Den 1 januari 1962 skedde flera förändringar. Först överfördes ett område med 6 447 invånare och omfattande en areal av 1,99 km² land från domkyrkoförsamlingen till S:t Peters klosters församling. Ett obebott område omfattande 0,37 km² land överfördes från domkyrkoförsamlingen till Stora Råby församling. Ett område med 496 invånare och omfattande en areal av 0,58 km² land överfördes från S:t Peters klosters församling till domkyrkoförsamlingen. Efter dessa gränsförändringar utbröts ur domkyrkoförsamlingen Lunds Allhelgonaförsamling med 12 186 invånare och omfattande en areal av 18,92 km² land. Av Allhelgonaförsamlingens invånare och areal tillhörde 0,24 km² land och 2 invånare det område som först överförts från S:t Peters klosters till Lunds domkyrkoförsamling.^[8]
1979 införlivades ytterligare en liten del av Knästorps församling.
1992 utbröts Helgeands församling.

Församlingen var till 1944 moderförsamling i pastoratet Lunds stadsförsamling och Lunds landsförsamling för att därefter till 1962 utgöra ett eget pastorat. Från 1962 till 1992 moderförsamling i pastoratet Lunds domkyrkoförsamling och Stora Råby för att därefter till 2000 vara moderförsamling i pastoratet Lunds domkyrkoförsamling och Helgeand. Församlingen utgjorde från 2000 till 2014 ett eget pastorat.^[9] Från 2014 ingår församlingen i Lunds pastorat.^[10]

Församlingens kyrkoherde har titulerats domprost sedan 1700-talets början.

Kyrkor

Lunds domkyrka

Kyrkoherdar och domprostar

1536–1571 Hans Olufsen Spandemager
1571–1593 Olof Biörnsen
1593–1602 Niels Mikkelsen
1602–1607 Olof Kock
1607–1621 Niels Madsen
1621–1636 Torbern Hasebart
1636 Jens Pedersen Skjelderup
1636–1649 Niels Bentsen
1649–1655 Hans Jensen Viborg
1655–1680 Hans Ernstsen Baden
1682–1688 Christian Papke
1688–1714 Jonas Linnerius
1716–1718 Haquin Stridsberg
1718–1727 Bonde Humerus
1728–1732 Martin Hegardt
1732–1734 Andreas Rydelius
1735–1738 Carl Papke
1738–1740 Henrik Benzelius
1740–1742 Magnus Rydelius
1748–1752 Ambrosius Westring
1763–1777 Jonas Wåhlin
1778–1794 Petrus Munck
1794–1805 Nils Hesslén
1805–1807 Samuel Lemchen
1807–1812 Johan Jakob Hellman
1812–1813 Carl Johan Eberstein
1813–1829 Christian Wåhlin
1832–1844 Anders Jakob Hellstenius
1846–1855 Henrik Reuterdahl
1856–1861 Ebbe Gustaf Bring
1861–1864 Anton Niklas Sundberg
1867–1877 Hans Magnus Melin
1880–1892 Carl Olbers
1893–1911 Pehr Eklund
1912–1923 Magnus Pfannenstill
1923–1925 Edvard Magnus Rodhe
1928–1938 Yngve Brilioth
1941–1949 Ernst Newman
1950–1958 Nils Bolander
1959–1971 Yngve Ahlberg
1971–1980 Per-Olov Ahrén
1980–1987 Bengt Åberg^[11]
1987-1993 Karl Gustav Hammar
1993–2002 Anders W Svenningsen^[12]
2002–2013 Håkan E Wilhelmsson
2014–2016 Kerstin Hesslefors Persson

Domkyrkoorganister

Lista över organister.

Verksam	Namn	Levnadstid	Övrigt
	Eybertus	-1344
1583	Jacob Byg
1663	Hans Christensen
1668	Hans Caspar
1687–1708	Alexander Lewerentz	–1724
1732–1755	Michael Nubelius	1678–1755
1758–1780	Friedrich Kraus	1724-1780
1783–1792	Christian Wenster den yngre	1735-1823
1806–1856	Emanuel Wenster	1785-1856
	Nils Peter Möller	1803–1860
1858–	Wilhelm Gnosspelius	1809–1887
1889–1885	Wilhelm Heintze	1849–1895
1893–1897	Josef Lind	1866–1950	(vikarie)
1903–1930	Preben Nodermann	1867–1930
1931–1960	Josef Hedar	1894–1960
1964–1983	Folke Alm^[13]	1917–2002
1985–2002	Per Rydén^[14]
2002–2016	Tomas Willstedt^[15]	1949–
2016–2024	Robert Bennesh	1986–
2024–	Susannah Carlsson^[16]

Organister

Organister vid Allhelgonakyrkan 1891–1961.

Verksam	Namn	Levnadstid	Övrigt
1891–1913	Nils Peter Norlind	1853–1927	Organist.^[17]

Se även

Källor

^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/128101000.^{[källa från Wikidata]}
^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ SCB Regina, SCB, läst: 9 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 46. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 58. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-09-30. sid. 195. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172059/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014
^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 219. Arkiverad från originalet den 24 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VpIdxjHN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
^ Åberg, Bengt O J i Vem är det 1993
^ Förre domprosten i Lund död, 30 april 2008 , Sydsvenskan
^ Vem är det: Svensk biografisk handbok 1993. Norstedts. 1992. sid. 43. ISBN 91-1-914072-X
^ Andersson, Sylve (17 april 2002). ”Organist sätter punkt med Bach”. Sydsvenskan.
^ Granlund, Elisabet (10 maj 2002). ”Tomas Willstedt blir ny domkyrkoorganist”. Sydsvenskan.
^ Lena Sjöstrand (3 september 2024). ”Susannah Carlsson utsedd till ny domkyrkoorganist i Lunds domkyrka”. Svenska kyrkan / Lunds domkyrka. https://www.svenskakyrkan.se/lundsdomkyrka/nyheter/susannah-carlsson-utsedd-till-ny-domkyrkoorganist-i-lunds-domkyrka. Läst 6 september 2024.
^ Nils Peter Norlind i Torsten Uggla, Svenskt porträttgalleri (1901), volym XII:3. Lärarekåren i Lunds, Göteborgs och Kalmar stift

https://www.doria.fi/xmlui/bitstream/handle/10024/78703/2.%20Aabenraa%E2%80%93Ystad.pdf?sequence=5

Externa länkar

Officiell webbplats

[0251ec6ae55a5700ced46cf6b7d0ea7c07fd09f9-1] Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/128101000.^{[källa från Wikidata]}

[43a4109a5a08cb3819473f3e8b122dac21e0b08c-2] Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4985e0b873ace019b49b77677b3c886f94ade445-3] [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[a0370a7f988bf4b201b41f2c71a05c01a6acf9ef-4] SCB Regina, SCB, läst: 9 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[SCB_FR_1945:1-5] [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 46. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[6] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 58. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[7] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-09-30. sid. 195. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172059/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014

[8] (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 219. Arkiverad från originalet den 24 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VpIdxjHN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[9] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[10] ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.

[11] Åberg, Bengt O J i Vem är det 1993

[12] Förre domprosten i Lund död, 30 april 2008 , Sydsvenskan

[13] Vem är det: Svensk biografisk handbok 1993. Norstedts. 1992. sid. 43. ISBN 91-1-914072-X

[14] Andersson, Sylve (17 april 2002). ”Organist sätter punkt med Bach”. Sydsvenskan.

[15] Granlund, Elisabet (10 maj 2002). ”Tomas Willstedt blir ny domkyrkoorganist”. Sydsvenskan.

[16] Lena Sjöstrand (3 september 2024). ”Susannah Carlsson utsedd till ny domkyrkoorganist i Lunds domkyrka”. Svenska kyrkan / Lunds domkyrka. https://www.svenskakyrkan.se/lundsdomkyrka/nyheter/susannah-carlsson-utsedd-till-ny-domkyrkoorganist-i-lunds-domkyrka. Läst 6 september 2024.

[17] Nils Peter Norlind i Torsten Uggla, Svenskt porträttgalleri (1901), volym XII:3. Lärarekåren i Lunds, Göteborgs och Kalmar stift

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]