Mir (meridianmärke)

För andra betydelser, se Mir (olika betydelser).

Uppsala astronomiska observatoriums mir (byggd c:a 1880) på Tunåsens högsta punkt (59°53′37.6″N 17°37′17.5″Ö / 59.893778°N 17.621528°Ö / 59.893778; 17.621528) nära Gamla Uppsala högar.^[1]^[2]^[3]

En mir (meridianmärke) (franska: mire, av det franska verbet mirer 'sikta'), är ett siktmärke i meridianen uppställt någon eller några kilometer norr eller söder om ett astronomiskt passageinstrument.

Beskrivning

Miren består oftast av en tvärbom i metall med markeringar och är monterad på ett mycket stabilt fundament, ofta en stenpelare. Små variationer i tiden av passageinstrumentets uppställning kan följas genom noggranna observationer av en viss punkt på miren, och den används även för bestämning av kollimationsfelet hos instrumentet.^[4]

Ett passageinstrument är rörligt endast i vertikalplanet, och mäter noggrant positionen för astronomiska objekt på himmelssfären vid tidpunkten för deras passage genom den lokala meridianen (oftast mot söder – övre kulmination) för instrumentet. Passageinstrumenten användes före normaltidens och tidssignalens tillkomst även för att bestämma den lokala tiden.

En vanlig typ av passageinstrument är meridiancirkeln.^[5]

Se även

Källor

Mir i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 20 juni 2017.
Mir i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)

Noter

^ "Uppsalaobservatoriets mirar" på astro.uu.se arkiverad på Internet Archive 2007
^ "Gamla Uppsalastråkets friluftsområde" på uppsala.se
^ "Eriksvandringen" från Eriksskolan
^ Kollimationsfel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
^ Meridiancirkel i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Passageinstrument.
Bilder & media

[1] "Uppsalaobservatoriets mirar" på astro.uu.se arkiverad på Internet Archive 2007

[2] "Gamla Uppsalastråkets friluftsområde" på uppsala.se

[3] "Eriksvandringen" från Eriksskolan

[4] Kollimationsfel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)

[5] Meridiancirkel i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]