Share to: share facebook share twitter share wa share telegram print page

 

Oligarki

Ej att förväxla med Oligopol.

Oligarki är en form av styrelseskick där makten är koncentrerad till en liten grupp människor. Denna maktkoncentration kan baseras på kontroll över ekonomiska resurser, företag, religion, politik eller militären, eller andra typer av inflytande.[1]

Oligarkier kan förekomma både som formella politiska system och som informella maktstrukturer. Både diktaturer och demokratier kan ha inslag av oligarki.[2] Namnet kommer av grekiskans oligos ("få") och archo ("härska") och myntades i antikens Grekland.[3][4]

Typer

Aristoteles använde termen i betydelsen "styre av de rika" och ställde den i kontrast till aristokrati. Han argumenterade för att oligarki var en förvrängd form av aristokrati.[1] I motsats till aristokrater härskar ofta oligarkerna i skymundan. Oligarki kan, när den har starka inslag av kriminalitet, ibland kallas maffiavälde. En oligarki som styrs av rika kallas också för plutokrati.[5]

Oligarki kan uppstå i politiska system med eller utan demokratiska inslag.[6][7] Oligarker styr ibland i formellt demokratiska system där dominerande politiker utgör en liten elit som kontrollerar ekonomiska nyckelresurser och har omfattande personliga nätverk. Ofta används nya demokratiska stater som exempel på detta men det kan även finnas tendenser till oligarki i etablerade demokratiska stater.[8]

I vissa fall kallas även en parlamentarisk demokrati för oligarki, då man genom folkval bestämt vilka fåtal individer som ska fatta beslut åt allmänheten i en enskild sluten grupp.[källa behövs]

Exempel

En av de mest kända oligarkierna är Ryssland, som har styrts av olika former av oligarkier sedan åtminstone 1400-talet.[5] I det postsovjetiska Ryssland är ett antal mäktiga företagsägare och finansmän allmänt kända som "oligarkerna".[9][10]

Iran är en oligarki som styrs av religiösa ledare.[11] Politiken i Iran sker inom ramen för en islamisk teokrati som bildades efter att landets tusenåriga monarki störtades i samband med revolutionen 1979.[12]

Kina kallas ofta en oligarki, eftersom makten i flera decennier har legat hos ett fåtal. Landets maktstrukturer sträcker sig från kommunistpartiets revolutionärer från 1949 till deras efterföljare, som blev mäktiga och rika efter att Kina öppnade sig för den globala marknaden på 1980-talet. Samtidigt har majoriteten av medborgarna begränsad makt och frihet.[12][13]

USA har av flera forskare och kommentatorer beskrivits som ett exempel på en demokratisk stat med tendenser till oligarki.[14][7][15] Detta till stor del på grund av det amerikanska systemet för politiska donationer.[16][17] Nationalekonomen Simon Johnson har sagt att framväxten av en amerikansk finansiell oligarki blev särskilt framträdande efter finanskrisen 2008.[18] Den tidigare presidenten Jimmy Carter argumenterade 2015 att USA blivit en "oligarki med obegränsade politiska mutor" efter Högsta domstolens beslut i målet Citizens United v. FEC från 2010, vilket tog bort begränsningarna för donationer till politiska kampanjer.[19][20] I sitt avskedstal till nationen 2024 sade Joe Biden att ”Idag är en oligarki på väg att skapas i USA med extrem rikedom och stor makt, som hotar vår demokrati.”[21][22]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Oligarchy” (på engelska). Britannica. https://www.britannica.com/summary/oligarchy. Läst 25 januari 2025. 
  2. ^ ”Oligarchy” (på engelska). Definition & Facts. Britannica. 15 januari 2025. https://www.britannica.com/topic/oligarchy. Läst 26 januari 2025. 
  3. ^ ”Oligark”. Språktidningen. 6 maj 2015. https://spraktidningen.se/2015/05/oligark/. Läst 3 mars 2022. 
  4. ^ ”Oligark”. svenska.se. https://svenska.se/tre/?sok=oligark&pz=1. Läst 30 april 2021. 
  5. ^ [a b] ”Oligarchy Countries 2024”. World Population Review. https://worldpopulationreview.com/country-rankings/oligarchy-countries. Läst 25 januari 2025. 
  6. ^ Bekiempis, Victoria (23 januari 2025). ”What is an oligarchy and is Biden right to call it a threat to US democracy?” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/2025/jan/23/what-is-oligarchy. Läst 25 januari 2025. 
  7. ^ [a b] ”America on the Brink of Oligarchy”. The New Republic. ISSN 0028-6583. https://newrepublic.com/article/106430/money-politics-inequality-power-one-percent-move-on-effect. Läst 26 januari 2025. 
  8. ^ Stone, Clarence (1989). Regime Politics: Governing Atlanta, 1946-1988 
  9. ^ ”Ryssland - Demokrati och rättigheter”. UI - Utrikespolitiska Institutet. 31 januari 2020. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/demokrati-och-rattigheter/. Läst 11 februari 2020. 
  10. ^ Sveriges Radio (15 mars 2022). ”Vad är skillnaden mellan en oligark och en vanlig miljardär?”. Nordegren & Epstein i P1. sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/vad-ar-skillnaden-mellan-en-oligark-och-en-vanlig-miljardar. Läst 25 januari 2025. 
  11. ^ Ali Alfoneh (9 februari 2018). ”Iranian oligarchs bask in wealth while others suffer”. The Arab Weekly. https://thearabweekly.com/iranian-oligarchs-bask-wealth-while-others-suffer. Läst 250126. 
  12. ^ [a b] ”Oligarchy” (på engelska). Education. National Geographic. https://education.nationalgeographic.org/resource/oligarchy/. Läst 26 januari 2025. 
  13. ^ ”China’s Evolving Oligarchy” (på engelska). Sociology Department. Stanford. https://sociology.stanford.edu/publications/chinas-evolving-oligarchy. Läst 26 januari 2025. 
  14. ^ S. V. T. Nyheter (25 januari 2025). ”SVT förklarar: Håller en oligarki på att växa fram i USA?”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svt-forklarar-haller-en-oligarki-pa-att-vaxa-fram-i-usa. Läst 26 januari 2025. 
  15. ^ Jeffrey A. Winters (28 september 2011). ”Oligarchy and Democracy” (på amerikansk engelska). The American Interest. https://www.the-american-interest.com/2011/09/28/oligarchy-and-democracy/. Läst 26 januari 2025. 
  16. ^ Confessore, Nicholas; Cohen, Sarah; Yourish, Karen (10 oktober 2015). ”The Families Funding the 2016 Presidential Election” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2015/10/11/us/politics/2016-presidential-election-super-pac-donors.html. Läst 26 januari 2025. 
  17. ^ ”Why the 'donor class' matters, especially in the GOP presidential scrum”. Christian Science Monitor. ISSN 0882-7729. https://www.csmonitor.com/USA/Politics/Politics-Voices/2014/1226/Why-the-donor-class-matters-especially-in-the-GOP-presidential-scrum. Läst 26 januari 2025. 
  18. ^ Johnson, Simon (1 maj 2009). ”The Quiet Coup” (på engelska). The Atlantic. ISSN 2151-9463. https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2009/05/the-quiet-coup/307364/?single_page=true. Läst 26 januari 2025. 
  19. ^ ”Andy Kroll | The New American Oligarchy”. web.archive.org. 22 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120122032008/http://archive.truthout.org/andy-kroll-the-new-american-oligarchy65597. Läst 26 januari 2025. 
  20. ^ Daniel Kreps (31 juli 2015). ”Jimmy Carter: America Is Now an 'Oligarchy'” (på amerikansk engelska). Rolling Stone. https://www.rollingstone.com/politics/politics-news/jimmy-carter-u-s-is-an-oligarchy-with-unlimited-political-bribery-63262/. Läst 26 januari 2025. 
  21. ^ Sveriges Radio (16 januari 2025). ”Biden: ”En oligarki är på väg att skapas – som hotar vår demokrati” - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/biden-en-oligarki-ar-pa-vag-att-skapas-som-hotar-var-demokrati. Läst 26 januari 2025. 
  22. ^ TT (16 januari 2025). ”Biden varnar för amerikanska oligarker”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/OoP0LE/biden-varnar-for-usa-s-oligarker. Läst 26 januari 2025. 

Externa länkar

Prefix: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Portal di Ensiklopedia Dunia

Kembali kehalaman sebelumnya