Seger Svanberg
Seger Svanberg, född omkring 1686 i Härnösand, död 24 januari 1740 i Nederkalix socken, var en svensk bergmästare och riksdagsman. BiografiSeger Svanberg var son till prästen Olof Svanberg och dotterson till professor skytteanus Johannes Loccenius. I samband med att fadern blev kyrkoherde i Skellefteå i början av 1700-talet kom Seger Svanberg till Västerbotten.[2] Han blev auskultant vid Svea hovrätt 1714 och borgmästare i Torneå 1716. År 1724 utnämndes han till bergmästare i Tionde bergmästarområdet, som då omfattade nuvarande Västerbotten, Norrbotten och Lappland.[3] Svanberg bosatte sig på gården Björknäs i Nederkalix.[4] Där mottog han 1732 den unge Carl von Linné under dennes lappländska resa och lärde honom mineralanalys.[5] Svanberg var riksdagsledamot för borgarståndet i Torneå vid riksdagen 1719, riksdagen 1720 och riksdagen 1723.[6] Svanberg gifte sig 1721 med Maria Forbus (1703–1778),[6] som 1768 överlät gården Björknäs till militieboställe.[7] En dotter till makarna Svanberg gifte sig med Abraham Steinholtz, vilket förklarar ortnamnet Svanstein i Tornedalen.[8] Makarna Svanbergs gjutna gravhäll finns bevarad i Kalix kyrka.[9] ReferenserNoter
Information related to Seger Svanberg |