|
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Socialdepartementet. Myndigheten arbetar med att ta fram föreskrifter, kunskapsstöd och statistik samt göra uppföljningar och utvärderingar. Myndigheten stödjer utvecklingen av e-hälsa, utfärdar legitimationer, delar ut statsbidrag och samordnar hälso- och sjukvårdens insatser vid allvarliga händelser. Myndigheten följer utvecklingen inom vården och omsorgen och fångar upp och möter omvärldens behov för att alla människor i Sverige ska få tillgång till god vård och omsorg på lika villkor, oavsett vem man är och var i landet man bor. Socialstyrelsen leder även ett antal rådgivande och beslutande råd och nämnder[1], se mer nedan under Råd och nämnder. Myndigheten inrättades som Kungliga Socialstyrelsen 1912 och erhöll sin nuvarande form 1 januari 1968 genom sammanslagning med Medicinalstyrelsen.[2] Den 1 juni 2013 övertog den då nyinrättade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och LSS-verksamhet samt tillståndsprövning. Den 1 juli 2015 flyttades ansvarsfrågor som rör smittskydd och kunskapsöversikter till Folkhälsomyndigheten respektive Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg.[3] VerksamhetSocialstyrelsens verksamhet riktar sig främst till olika målgrupper inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialstyrelsens författningssamlingSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ges ut i en gemensam författningssamling (HSLF-FS) tillsammans med sju andra myndigheter. HSLF-FS omfattar främst områdena hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa. Författningssamlingen innehåller föreskrifter, allmänna råd och kungörelser. Respektive myndighet ansvarar för innehållet i sina föreskrifter och allmänna råd. Organisation Socialstyrelsen har kontor i Stockholm på Rålambsvägen 3 och Gjörwellsgatan 30. LedningSocialstyrelsen leds av en styrelse som har det yttersta ansvaret för alla beslut som rör verksamheten. Styrelsen utses av regeringen. Generaldirektören ingår i styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten i enlighet med styrelsens direktiv. Generaldirektör Björn Eriksson är generaldirektör sedan 15 augusti 2024.[4] Avdelningar och stödfunktionerSocialstyrelsen har sex sakavdelningar och tre stödfunktioner.[5] Avdelningar
Stödfunktioner
Råd och nämnderSom nationell kunskapsmyndighet inom vård och omsorg leder Socialstyrelsen flera rådgivande och beslutande organ:
Generaldirektörer och chefer
LegitimationerSocialstyrelsen prövar och utfärdar legitimationer för personal inom 22 yrkesgrupper, bland annat; apotekare, läkare, naprapater, psykologer och tandläkare. Socialstyrelsen ansvarar också för ärenden till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), som prövar behörighet av redan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. HSAN kan återkalla legitimationer och begränsa rätten att skriva ut medicin. Socialstyrelsens uppgifter i krigSocialstyrelsen är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg[6] och har en central roll i att säkerställa att hälso- och sjukvården samt socialtjänsten fungerar effektivt under krig eller höjd beredskap. Myndighetens huvudsakliga uppgifter i sådana situationer inkluderar: Samordning och övervakning av beredskapsplanering: Socialstyrelsen ansvarar för att samordna och övervaka planeringen av den civila hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens beredskap. Detta innebär att säkerställa en enhetlig beredskap inom vård och omsorg i hela landet, även för nya hot. Stöd till regionala och lokala aktörer: Myndigheten stödjer regioner och kommuner i deras arbete med krisberedskap och civilt försvar. Detta inkluderar att utveckla utbildningsmaterial och ge vägledning för att stärka beredskapen inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten.[7] Försörjningsberedskap: Socialstyrelsen arbetar för att säkerställa tillgången till kritiska produkter och tjänster inom hälso- och sjukvården under kris och krig. Detta innefattar att hantera nationella beredskapslager och genomföra försörjningsanalyser för att identifiera och åtgärda potentiella brister.[8] Utveckling av prioriteringsprinciper: För att hantera situationer med begränsade resurser under krig har Socialstyrelsen utvecklat särskilda prioriteringsprinciper för hälso- och sjukvården. Detta syftar till att säkerställa att vården kan ransoneras på ett rättvist och effektivt sätt vid masskadehändelser.[9] Dygnet runt-beredskap: Socialstyrelsen har en tjänsteman i beredskap (TiB) som kan kontaktas av landsting, myndigheter eller andra organisationer dygnet runt, året om. Detta möjliggör en snabb aktivering av krisberedskapen vid behov.[10] Genom dessa åtgärder bidrar Socialstyrelsen till att upprätthålla en robust och effektiv hälso- och sjukvård samt socialtjänst, även under krig eller höjd beredskap. Se ävenKällor
Externa länkar |
||||||||||||||||||||||||
