|
Svenska kyrkans grundläggande dokumentSvenska kyrkans grundläggande dokument är de för svenska kyrkans lära definierande skrifterna. Svenska kyrkans regelverk, Kyrkoordningen beskriver denna som:
Svenska kyrkan blev en från Romersk-katolska kyrkan självständig kyrka när den kanoniska rätten avskaffades vid ett kyrkomöte i Uppsala 1536,[1] och antog en inhemsk bekännelseskrift och kyrkoordning, Den Svenska Kyrkoordningen, vid ett kyrkomöte i Uppsala 1572. Svenska kyrkan blev en evangelisk-luthersk kyrka vid Uppsala möte 1593, då den Augsburgska bekännelsen antogs, det vill säga den lutherska bekännelse som de flesta lutherska samfund ansluter sig till. Vid samma tillfälle antogs Uppsala mötes beslut, och de tre trosbekännelserna från den tidiga, odelade kyrkan behölls. Svenska kyrkans bekännelse av år 1593, som utkom i trycket 1594 under titeln Confessio Fidei, består av:
De i Svenska kyrkan gällande officiella översättningarna av två av de tre gammalkyrkliga trosbekännelserna står i Den svenska kyrkohandboken (1986), medan den gällande översättningen av Augsburgska bekännelsen 1530 finns i Confessio fídei, tryckt 1594[a]. År 1686 antog riksdagen en förklaring till Augsburgska bekännelsen, Konkordieboken, en bok som, förutom de tre ovanstående fornkyrkliga trosbekännelserna och den Augsburgska bekännelsen, innehåller följande grundläggande dokument:
Svenska kyrkan antog däremot inte de förord som ingår i den tyska upplagan av Konkordieboken. I successionsordningen 1810 förutsattes monarken endast bekänna innehållet i Confessio fidei, inte Konkordiebokens övriga dokument. De senare har därför[källa behövs] kommit att betraktas som kommentarer och förklaringsskrifter till den förstnämnda. Andra bejakade dokumentUnder loppet av 1800-talet och 1900-talet bejakade Svenska kyrkan ett antal lärodokument. Att så hade skett konstaterades 1993 genom införandet av en tydligare portalparagraf i vad som då var Svenska kyrkans författningssamling, i formuleringen ”andra av Svenska kyrkan bejakade dokument”. Vilka dessa dokument var vid tidpunkten ifråga exemplifierades i Centralstyrelsens kyrkliga skrivelse 1993:4, nämligen:
Sedan 1993 har Svenska kyrkan bejakat två större dokument:
Den vikt som fästs vid gestaltning i gudstjänst och liv skänker även teologin i ”de kyrkliga böckerna” roll som grundläggande dokument, något redan Centralstyrelsens kyrkliga skrivelse 1993:4 hade framhävt. Dessa gudstjänstböcker är: Litteratur
Noter
Referenser
Se även
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
