|
Våmhusmål
Våmhusmål talas i Våmhus socken i Dalarna och kan insorteras under dalmål. Huruvida dalmål/våmhusmål är att betrakta som språk eller dialekter är omdiskuterat precis som frågan huruvida de finns i skriven form eller enbart i tal. Klart är däremot att våmhusmål skiljer sig från svenskan och har bevarat mer av gamla ord och uttryck än vad som är fallet i övriga Sverige. Grammatiken är också delvis en annan än den svenska. Tack vare att Våmhus länge varit en relativt isolerad bygd har det gamla målet levt kvar i större utsträckning än på många andra platser i Dalarna och brukas alltjämt flitigt av den äldre generationen på orten. LjudläraVåmhusmålets utveckling har i stort sett gått samma väg som älvdalska vilket kan märkas bland bevarade nasalvokaler, bortfall av olika konsonanter, diftonger och så vidare. VokalerDe fornnordiska diftongerna au (lauf), ei (heim) och ey (reyk) har blivit till o, iä och ä som i lov ’löv’, iem ’hem’ och räk ’rök’. Dessutom har fornnordiska í, ó, ý och œ blivit till ai, uo, åy och yö som orden ais ’is’, buok ’bok’, knåyta ’knyta’ och gryön ’grön’ utvisar. [2] Diftongen yö används även för äldre jú och jó; flyöga ’flyga’ och bryöta ’bryta’, men däremot stsöta ’skjuta’.[3] Framför [ld], [ll] och [lt] blir [a] till [o] som i ollda ’hålla’, oldri ’aldrig’, solt ’salt’, olta ’halta’ m.fl. Dessutom blir [a] till [ɔ] när [l] har försvunnit, som i kåv ’kalv’, åv ’halv’, måm ’malm’ och tåg ’talg’.[4] NasalvokalerDet speciella för främst våmhusmål och älvdalsmål är nasalvokalerna i ord som gą̊s ’gås’, sjǫ̈ ’se’, ą̊ ’hon’, ką̈sa ’andas häftigt’.[4] KonsonanterLikt de andra ovansiljanmålen (utom oremålet) har våmhusmålet tappat [h] i alla ställningar och [l] framför [g k m p v]. Dessa bortfall kan märkas i bland annat tåg ’talg’, fuok ’folk’, åm ’halm’, stuope ’stolpe’ och kåv ’kalv’.[4] Förmjukning sker av g och k, som blir till ds och ts eller dj och tj ibland , framför äldre främre vokaler och får bland annat orden dsiet ’get’ (< fn. geit), tsyr ’ko’ (< fn. kýr) och djära ’göra’ (< fn. gøra).[4] LitteraturVåmhus pensionärsförening började 1978 ge ut årsskriften Womus'n. Den innehåller texter – delvis på våmhusmål – om året som har gått, lokalhistoria, livsberättelser och dikter. En av de inblandade, Bertil Ask, översatte 1995 Rut ”Puck” Olssons bok Mormors katt till våmhusmål under namnet Mormoräs missä. Som en del av projektet "Dalmål i skolan" (2004–2005) skapades läromedlet Womusmål ati skaulan ("Våmhusmål i skolan"). Det består av berättelser, sånger, lekar och aktiviteter vars syfte är att använda våmhusmålet i undervisningen.[5] OrtografiDet finns ingen standardiserad ortografi utan man har använt och anpassat det svenska alfabetet efter eget tycke. De vanligaste anpassningarna i Womus'n har varit att låta ⟨u⟩ eller ⟨w⟩ stå för ljudet [w] samt ⟨tj⟩/⟨ts⟩ och ⟨dj⟩/⟨ds⟩ för de två affrikatorna [tɕ] respektive [dʑ]. (Se språkprovet från 1992 nedan.) Under 90-talet började man använda allt fler specialtecken: I översättningen av Mormors katt 1995 användes ⟨ð⟩ för [ð], ⟨dʒ⟩ för [dʑ] och streck ovanför vokaler (t.ex. ⟨ā⟩) för att markera nasalitet. Lång vokal markerades med kolon (t.ex. ⟨a:⟩). (Se språkprovet från 1995 nedan.) Denna stavning används till stor del i Womus'n men undviks ibland av tekniska skäl. På Våmhus pensionärsförenings hemsida används t.ex. kursiv stil för att markera nasalitet och ⟨dʒ⟩ ersätts av ⟨d3⟩ – alltså en nedsänkt trea.[6] BevarandeVåmhusbon Bertil Ask utgav 1999 en ordlista och kortfattad grammatik över våmhusmålet med en tillhörande CD med uttalsanvisningar. SpråkprovWomus'n (1992)
Mormoräs missä (1995)Här markeras nasalvokal med ett streck ovanför och lång vokal med ett kolon efter vokalen.
Se ävenReferenserNoter
Källförteckning
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
