Ordinarie ledamot Vice gruppledare (2012–2015) Ordförande i arbetsmarknadsutskottet (2010–2012) Ordförande i justitieutskottet (2017–2018) Ordförande i utbildningsutskottet (2012–2013, 2013–2014) Andre vice ordförande i EU-nämnden (2019) Ledamot i arbetsmarknadsutskottet (2006–2010) Ledamot i EU-nämnden (2019) Ledamot i justitieutskottet (2017, 2018–2019) Ledamot i krigsdelegationen (2010–2016) Ledamot i riksdagsstyrelsen (2010–2015) Ledamot i utbildningsutskottet (2012, 2013, 2014) Suppleant i EU-nämnden Suppleant i näringsutskottet
Tobé blev i unga år medlem i Moderata ungdomsförbundet där han bland annat varit distriktsordförande för Moderata Ungdomsförbundet i Gävleborg och generalsekreterare 2000–2002.[6] Tobé lämnade politiken för att starta företag efter valet 2002, men när Fredrik Reinfeldt presenterade de ”nya moderaterna” bestämde han sig för att återigen ge sig in i politiken.[7]
Riksdagen
2006 valdes Tobé till ledamot av Sveriges riksdag, invald från Gävleborgs läns valkrets. Tobé fick 2 470 personröster och var därmed endast tre röster ifrån att bli personvald. Under mandatperioden 2006–2010 valde han att arbeta med frågor kring företagande och arbete. Han var ledamot av arbetsmarknadsutskottet 2006–2012 och blev dess ordförande 2010 då tidigare ordföranden Hillevi Engström blev statsråd.
Tobé hade en central roll i att utforma den moderata jobb- och företagarpolitiken. Vid partistämmorna 2007 och 2009 fungerade han som utskottsordförande och han presenterade under 2010 en framtidsrapport med önskvärda företagsreformer fram till 2020. Tobé var även Moderaternas representant i Alliansens arbetsgrupp för entreprenörskap och hållbar tillväxt, med uppdraget att presentera en ny företagarpolitik för mandatperioden 2010–2014,[8] och han var Moderaternas näringspolitiska talesperson inför valet 2010.[9][10] För riksdagsåret 2007–2008 blev han av föreningen Företagarna utsedd till Alliansens mest företagarvänliga riksdagsledamot.
När Tobé omvaldes till en andra mandatperiod i valet 2010 fick han 4 070 kryss vilket motsvarade 9,92 procent av de moderata rösterna i Gävleborgs län, vilket innebar att han blev personvald riksdagsledamot. I valet 2014 blev Tobé återigen personvald av väljarna i hans hemlän med 8,11 procent av de moderata rösterna.
I maj 2012 utsågs Tobé till Moderaternas skolpolitiska talesperson och ordförande i utbildningsutskottet.[11] När Anna Kinberg Batra förväntades bli ny partiledare efter Moderaternas valförlust 2014 bad hon Tobé att bli ny partisekreterare, vilket han valdes till i januari 2015.[12] Efter en tid av svaga opinionssiffror för Moderaterna under 2017 petades han dock från posten, och blev istället partiets rättspolitiska talesperson,[13] vilket han var till februari 2019[14].
Europaparlamentet
På Moderaternas nomineringsstämma hösten 2018 valde partirådet att sätta Tobé som förstanamn på partiets lista inför Europaparlamentsvalet 2019. Tobé blev personvald och var den kandidat i valet som fick flest personkryss, sammanlagt 150 726 stycken.
^ [ab] Tobé var invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag för Gävleborgs läns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), 2010/11:1 (§ 2) respektive 2014/15:1 (§ 2).
^Fredrik Schulte utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 2 juli 2019 sedan Tobé avsagt sig sitt uppdrag. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2018/19:104 (§ 1) och 2018/19:109 (§ 2).
^ [ab] Tobé var invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag för Stockholms läns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2).
^Ekot (6 februari 2019). ”Axén Olin (M) blir ny talesperson”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7149403. Läst 16 april 2022. ”Moderaternas tidigare rättspolitiske talesperson Tomas Tobé går till EU-nämnden, där han kommer att fokusera på frågor om hållbar migrationspolitik och en klimatsmart tillväxt. Han ersätts av Johan Forssell, tidigare ordförande i socialförsäkringsutskottet och migrationspolitisk talesperson.”
1Koalitionsregering med Liberala samlingspartiet 2Samlingsregering med Socialdemokraterna, Folkpartiet och Bondeförbundet 3Koalitionsregering med Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna 4Koalitonsregering med Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna5Koalitonsregering med Kristdemokraterna och Liberalerna
