16 januari – De första finländska krigsbarnen kommer till Haparanda och förs sedan vidare till värdfamiljer runtom i Sverige där de skall bo tills förhållandena i Finland normaliserats [2].
3 februari – Den första "stridsgruppen" av svenskar hamnar i stridigheter i finska vinterkriget.
10 februari – Under den antikommunistiska stämningen i Sverige gör den svenska polisen på regeringens direktiv razzior i kommunistiska lokaler och tidningsredaktioner [3].
31 mars – Tyska kryssaren Atlantis lämnar Vadehavet för vad som kommer att bli den längsta turen för ett krigsskepp någonsin. (622 dagar utan att gå in hamn för reparation)[8]
Tyskland anfallerDanmark och Norge, och danskarna kapitulerar så gott som omedelbart medan norrmännen fortsätter göra motstånd [2]. Norska flyktingar börjar strömma över gränsen till Sverige [3]. Huvuddelen av de svenska styrkorna finns i norr, vid finländska gränsen.
Tyska kryssarenKMS Blücher sänks av norska kustförsvaret på Oscarsborg i Oslofjorden.
12 april – Sveriges statsminister Per Albin Hansson deklarerar Sveriges fasta försvars- och neutralitetsvilja, medan den allmänna mobiliseringen pågår [2].
13 april – Per Albin Hansson uppmanar vid en presskonferens till återhållsamhet i den svenska kritiken mot Tyskland.
Den svenskabeskickningen varnar för ett anfall mot Skandinavien. Sveriges överbefälhavare begär omfattande förstärkning av beredskapen, sedan man fått förvarningar om att både tyskarna och de allierade tänker ingripa i Skandinavien.
Tyska LuftwaffesJunkers 88-bombflygplan sänker det brittiska skeppet RMS Lancastria, som evakuerar soldater från närheten av Saint-Nazaire, Frankrike, och 5 800 personer dödas.[10] Krigstidscensuren hindrar dock först information om händelsen från att nå allmänheten.
Den franske generalen Charles de Gaulle håller ett radiotal från London där han uppmanar sina landsmän till motstånd mot tyskarna [2], samt bildar en fransk exilregering.
En svensk-tysk överenskommelse ingås om transitering av varor och militär personal från Tyskland till Norge [3]. Enligt de diplomatiska noterna som utbyts tillåts ett tåg per dag i vardera riktning passera, och krigsmateriel får bara transporteras med speciellt tillstånd [4].
Efter tyska påtryckningar uppmanar Norges stortings presidium Norges kung Haakon VII, som flytt till London, att abdikera men kungen vägrar [2].
Andrakammarvalet resulterar i socialdemokratisk majoritet med 53,8 % av rösterna, högsta väljarandel ett parti uppnått sedan Sverige fick allmän rösträtt [2]. Bondeförbundet vill gå ur den svenska regeringen, men samlingsregeringen bibehålls [3].
Adolf Hitler skjuter upp Tysklands planerade landstigning i Storbritannien "på obestämd tid" [2], först planerat till 21 september, då tyska flygvapnet inte vunnit luftherraväldet [6].
En färja med trupptransport av ingenjörer kantrar i sjön Armasjärvi vid Övertorneå i Sverige. 46 man omkommer då färja avsedd för 40 transporterar 102 man.[16].
Den svenska Johnsonlinjens tankmotorfartyg Janus torpederas. Fyra man omkommer, medan 33 räddas av ett engelskt örlogsfartyg.
Ett tyskt enmotorigt jaktflygplan nödlandar utanför Karlstad på grund av kompassfel. Besättningsmannen, en underofficer samt planet omhändertas av svensk militär.
30 december – Det första svenska lejdfartyget, Gullmaren, som efter förhandlingar med de krigförande släpps igenom krigszonerna ankommer från New York med last av livsmedel [3].
Gösta Nyström konstruerar den självbärande bilkarossen.
I en marinorder avskedas all kommunistisk civilanställd personal i Sverige. Kommunistiska värnpliktiga placeras på logementsfartyget Bercut.
Gustav V försäkrar Hitler att Sverige skall värna sin neutralitet samt att man är fast besluten att förhindra allierad aktivitet på svenskt område.
Norge och Sverige diskuterar möjligheten att förvandla Narvik till neutralt område under svensk administration.
Diskussionen om ett svensk-finskt försvarsförbund tas upp igen men faller på både Sovjets och Tysklands motstånd.
På socialdemokraternas partikongress framför Per Albin Hansson tanken på en permanent samlingsregering då alla nu står på samma demokratiska värdegrund.
Det svenska Centralförbundet Folk och Försvar bildas av politiska partier, frivilliga försvarsorganisationer med flera för att informera om riksdagens säkerhetspolitik.
Riksmarschen, propagandatävlingar i gång och ett uttryck för beredskaps- och folkhälsoandan i Sverige, anordnas för första gången.
En svensk lag som möjliggör upplösandet av partier antas, men kommer aldrig att användas.
En svensk skolbok i tyska skriver "Der Führer hat Ordnung geschaffen" ("Ledaren Adolf Hitler har skapat ordning"), mot slutet av 1940-talet utbytt mot "Gott hat die Welt geschaffen" (Gud har skapat världen) [19].
