Share to: share facebook share twitter share wa share telegram print page

Joseph von Eichendorff

Joseph von Eichendorff
Joseph von Eichendorff, 1842.
FöddJoseph Karl Benedikt von Eichendorff
10 mars 1788[1][2][3]
Schloß Lubowitz[4][5][6]
Död26 november 1857[2][7][8] (69 år)
Nysa[4][6]
BegravdNysa
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidMartin-Luther-Universität Halle-Wittenberg,
Wiens universitet
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Sankt Mattias katolska gymnasium
SysselsättningFörfattare[9], dramatiker, dagboksskrivare, översättare, diktarjurist
Noterbara verkUr en dagdrivares levnad
MakaAloysia von Eichendorff
(g. 1815–1855, makas/makes död)
BarnHermann Eichendorff (f. 1815)
Therese von Eichendorff Besserer-Dahlfinger (f. 1817)
Rudolf von Eichendorff (f. 1819)
FöräldrarAdolph von Eichendorff
Karoline von Eichendorff
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Joseph von Eichendorff, född 10 mars 1788 i Schloß Lubowitz, Ratibor, död 26 november 1857 i Neisse, Oberschlesien, var en poet och romanförfattare i den tyska romantiken. Eichendorff räknas till de ledande lyrikerna i Tyskland under 1800-talet.

Joseph Eichendorffs föräldrar var den preussiske officeren friherre Adolf von Eichendorf och Karoline Freiin von Kloche. Joseph Eichendorff studerade juridik i Halle (1805–1806) och i Heidelberg (1807–1808) och Wien (1812). Från 1813 till 1815 deltog han i kriget mot Napoleon Bonaparte.

År 1821 utnämndes han till borgarråd för utbildning och kyrkliga frågor i Danzig och 1824 Oberpräsidialrat i Königsberg. År 1831 flyttade han med sin familj till Berlin där han arbetade vid flera ministerier till sin pensionering 1844.

Flera av Eichendorffs dikter har blivit tonsatta av bland andra Robert Franz, Hugo Wolf, Richard Strauss och Robert Schumann.

Asteroiden 9413 Eichendorff är uppkallad efter honom.[10]

Viktigaste verk

Pamätník Eichendorffa v Prudniku

Romaner

  • Die Zauberei im Herbst (1808)
  • Oberschlesische Märchen und Sagen (1808-1810)
  • Ahnung und Gegenwart (1815)
  • Das Marmorbild (1819)
  • Aus dem Leben eines Taugenichts (1826)
  • Dichter und ihre Gesellen (1833)
  • Viel Lärmen um nichts (1833)
  • Auch ich war in Arkadien (1834/1838)
  • Die Meerfahrt (1835)
  • Das Schloß Dürande (1837)
  • Die Entführung (1839)
  • Die Glücksritter (1841)
  • Libertas und ihre Freier

Teaterstycken

  • Krieg den Philistern (1824)
  • Ezzelin von Romano (1828)
  • Meierbeths Glück und Ende (1828)
  • Der letzte Held von Marienburg (1830)
  • Die Freier (1833)

Dikter

  • Die Riesen
  • Abschied (1810)
  • Zwielicht (1815)
  • Sehnsucht (1834)
  • Die Mondnacht (1837)
  • Julian (Epos) (1853)
  • Robert und Guiscard (Epos) (1855)
  • Lucius (Epos) (1857)
  • Der Abend
  • Wünschelrute (1835)
  • Der Einsiedler
  • Waffenstillstand der Nacht
  • Schöne Fremde (vor 1834)
  • Das zerbrochene Ringlein
  • Echte Liebe
  • Der Soldat
  • Wanderlied der Prager Studenten
  • An der Grenze
  • Heimweh
  • Der Morgen
  • Der Gärtner
  • Der frohe Wandersmann
  • Waldgespräch
  • Wünschelrute
  • Frische Fahrt
  • Durcheinander
  • Wunder über Wunder
  • Frisch auf!
  • Allgemeines Wandern
  • Nachts
  • Die Nachtblume
  • Morgengebet (1814)
  • Der Glücksritter
  • Der Nachtvogel
  • Frühlingsnacht
  • Kurze Fahrt
  • Neue Liebe
  • Schifferspruch
  • So oder so
  • Der Kehraus
  • Die zwei Gesellen
  • Winternacht
  • Vöglein in den sonn'gen Tagen
  • Trost
  • An meinem Geburtstage
  • Weihnachten
  • In Danzig (1842)
  • Reiselied
  • Der stille Grund
  • Der Blick
  • Die Nacht
  • Die Stillen
  • Der letzte Gruß

I Världslitteraturen: de stora mästerverken. 30 (Bonnier, 1929) finns ett antal dikter i svensk tolkning.

Källor

  1. ^ Eichendorff, Joseph, Freiherr von, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hermann Palm, Eichendorff, Joseph Freiherr von, vol. 5, Allgemeine Deutsche Biographie band 5, 1877, s. 723–728.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hermann Palm, Eichendorff, Joseph Freiherr von, vol. 5, Allgemeine Deutsche Biographie band 5, 1877, s. 723–728.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Eichendorff, Joseph, Freiherr von, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  7. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w67t1w63, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: joseph-von-eichendorffnationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ ”Minor Planet Center 9413 Eichendorff” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9413. Läst 12 juni 2023. 

Externa länkar

Kembali kehalaman sebelumnya