Lermontov tillhörde en förnäm adelssläkt som invandrat från Skottland på 1600-talet. Fadern var en fattig officer medan mormodern hos vilken han uppfostrades var mycket förmögen och inflytelserik.
Lermontov blev kornett vid gardeshusarerna i Sankt Petersburg 1834, sedan han på grund av misskötta universitetsstudier 1832 tvingats lämna Moskva. Han började tidigt skriva dikter. 1837 förvisades han till ett linjeregemente i Kaukasus efter att ha skrivit en mot hovaristokratin misshaglig dikt efter Aleksandr Pusjkins död. Benådad året därpå återkom Lermontov till Sankt Petersburg, förvisades på nytt och omkom i en duell.
Lermontov visade en glänsande begåvning i versberättelser och dikter i en intellektuellt medveten och pessismistisk stil, influerad av Byron. Han har dock ett starkt egenartat temperament. I sin mäktigaste dikt Sången om tsar Ivan Vasiljevitj, hans unge livdrabant och den djärve köpmannen Kalasjnikov (1838) anslöt Lermontov till den ryska bylindikten form. Kaukasiens hela färgprakt framträdde i de båda episkt lyriska diktverken Klostergossen och Demonen (fullbordade strax före Lermontovs död men utifrån ett 10 år äldre utkast). I den förra ges en psykologiskt stark skildring av en tjerkessgosses trängtan ur tvång och instängdhet till barndomens fria bergstrakter, den senares heta extatiska skildring av en demon har inspirerat en opera.[10]
Lermontovs främsta prosaverk är Vår tids hjälte (1840), som även den har livet i Kaukasien som bakgrund. Dess huvudperson har lånat många drag av författaren, även om denna inte tänkt sig verket som en självbiografi. En kritisk utgåva av Lermontovs skrifter med biografi och bibliografi utgavs av Abramovitj i 5 band 1911-13.[10]
Bland andra verk märks den kanske självbiografiska elegin Óznjik (fånge).
^ [abcdef] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
^Dmitrij Abramovitj, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Rysk biografisk uppslagsbok volym 10, ”Осенью 1814 г. больная Марья Михайловна с мужем и матерью отправилась в Москву и поселилась в доме генерала Ф. Н. Толя на Садовой ул., против Красных ворот. Со 2 на 3 октября здесь и родился у Лермонтовых сын, названный в память деда со стороны матери — Михаилом.”.[källa från Wikidata]
^ [ab] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лермонтов Михаил Юрьевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
^Ivan Ivanov & unknown value, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17a.[källa från Wikidata]
^Ivan Ivanov & unknown value, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17a.[källa från Wikidata]
^Dmitrij Abramovitj, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Rysk biografisk uppslagsbok volym 10.[källa från Wikidata]
^Литературная энциклопедия, Kommunistiska akademin, Stora ryska encyklopedin och Chudozjestvennaja Literatura, 1929, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abc] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 16306, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]